Frigan – Våga lev på överflödet!

Friganer skrev och visade.

Sopor istället för allmosor 14 maj 2009

Filed under: Frigan Stockholm — Frigankollektivet @ 23:09
Tags: , ,

Fattig

För några år sedan befann jag mig i en livskris. Jag var djupt deprimerad (efter att ha mått dåligt i flera år) och fixade inte att jobba. Jag hade hela tiden problem med socialtjänsten för att jag inte skötte mina åtaganden som krävdes för att få soc-bidrag. Och läkaren vägrade sjukskriva mig eftersom jag inte led av en ”klinisk depression”. Vad jag egentligen led av vet jag fortfarande inte. Jag vet bara att jag hade dagliga självmordstankar, inte kunde sköta tider, behålla ett jobb, koncentrera mig, kände mig apatisk och orkeslös osv….

Under en period hade jag ingen inkomst eller några bidrag alls och större delen av tiden gick till att ligga i sängen och stirra upp i taket. Jag kunde gå i flera dagar utan att äta eftersom jag inte hade några pengar. Många dagar var mitt enda mål mat pepparkakor och kaffe som det bjöds på i en kyrka i närheten av mitt hem. Hade man tur bjöds det till och med på ostfrallor.

En gång ringde en kompis till soc-jouren och lyckades övertala dem att ge mig en matcheck på 50 kronor. När jag väl kom upp till jouren började de förhala det hela. ”Du kan väl åka till öppenpsyk så får du lite smörgåsar och kaffe”, sa en social(gris)assistent i raljerande ton. Tillslut lyckades jag i alla fall tigga till mig matchecken jag hade blivit lovad. Vid ett annat tillfälle sa de på soc att detta var ett sätt att urskilja de som verkligen hade ett akut behov av pengar och de som bara ”låtsades”… ”Det ska inte vara för lätt att få pengar från oss, då kommer alla hit och ska ha”, fick jag höra. Jag undrar hur många som verkligen skulle gå till soc och tigga till sig matcheckar om de inte verkligen skulle behöva det?

Många som jobbar på soc föraktar de som kommer dit. De är byråkratiska sadister som njuter av sin maktposition. Andra är utbrända, desillusionerade och bittra. Istället för att rikta det mot systemet (vilket de är en del av) går det ut över dem som är längst ner på samhällsstegen. Det är alltid lättast att sparka på den som redan ligger.

Tillslut bröt jag ihop och började supa. Lyckligtvis var jag så pass fattig att pengarna bara räckte en vecka. Detta ledde till att jag flyttade till min mor eftersom jag hade kommit till en punkt där mitt liv var fullständigt ohanterligt.

En anledning till varför jag mådde så fruktansvärt dåligt var självklart för att jag inte fick i mig tillräckligt med mat. Försök att vara presentabel på en anställningsintervju när magen skriker av hunger. Eller försök fylla i en soc-blanket när du inte har ätit på flera dagar.

Vad jag inte visste då – men vad jag vet idag – är att inte långt ifrån där jag bodde finns det en matbutik med containrar fulla med mat. Hade jag vetat detta, hade jag inte behövt gå hungrig en enda dag. Hur sorgligt är det inte att svälta, när det finns mat tillgängligt bara en halvtimmes promenad bort. Vad som är ännu sorgligare var att jag var så översocialiserad och indoktrinerad med en förtryckande moral att jag inte klarade av att snatta. Men det sorgligaste av allt var att jag inte hade några riktiga vänner, sådana som jag har idag.

Ensam, hungrig och deprimerad satt jag i en liten låda till lägenhet i en sunkig förort och försökte desperat hitta en mening med mitt liv. Ju mer jag placerar mig själv utanför systemet desto bättre mår jag, (hur bra man nu kan må i den här civilisationen). Men det som är ännu viktigare än att jag ”mår bra” är att jag är vid liv och att det är meningsfullt. Detta är även möjligt när jag inte mår så bra. Och tur är väl det, annars skulle allt vara förlorat i denna mardröm som det här samhället har utvecklats till.

/Tom Da Sóp

 

2 Responses to “Sopor istället för allmosor”

  1. mitt matletande började oxå då jag var djupt deprimerad, inte kände någon livslust samt fick dissart lite pengar från soc. att bli en dumpster divare har gjort mitt liv spännande och impulsivt (det man hittar blir maten, man planerar inte vad man ska laga). jag är ganska tyst om mitt letande, inte för att jag skäms utan för det känns mer spännande då. jag älskar det och sparar så mycket pengar, kommer inte sluta, kläder som mat behöver användas fult ut! puss o kram på dig.

  2. Marija Says:

    Vilket fint inlägg!


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s