Frigan – Våga lev på överflödet!

Friganer skrev och visade.

Krokodilen som blev tagen av sopbilen 25 december 2011

Filed under: Övrigt — molibko @ 13:03
Tags: , , ,
Ritad av Minouk, 5 år

Bilden är ritad av Minouk, 5 år. Sagan om krokodilen är skriven av Hampus Haraldsson och är en utav många sagor från en rimmad värld kallad Djurbollen.

Det fanns en Krokodil
som blev tagen av en sopbil
Först lastad och sen kastad
av en stubbig sopgubbe
som kände sig hemskt överbelastad
och längtade efter att få sitta på en stubbe

”Ingen tid finns det kvar till att få va lite lat,
bara en massa skräp och tömma-tjat”
tänkte gubben och kastade upp allt han såg
och utan att tänka efter också saker som bara låg

Ja, till slut kastade han också vår Krokodil
som just då var i sin egna värld
där hon drömde om en ny häftig stil
och därför – utan att veta om det –
nu fick åka med i gubbens sopbil

Med en smärtsam duns vaknade Krokodilen till
bland massa knasigt format spill
Allt det som människorna velat bli av med (och lite till)
hade på ett tjillevipp fått åka på en tripp
till en så kallad soptipp
och där sen lämnas ifred i ojämna led

Krokodilen trodde knappt sina öppnade ögon:
Där var berg med bajsblöjor och håliga tröjor
Trasiga band och en antik mormorstand
En stackars påkörd igelkott och en massa gröna små skott
som vägrat acceptera sin bortkastade lott
Utslocknade datorer och rostiga motorer
Tysta telefoner och megafoner, kjolar och stolar…
Uppdruckna paket och en kraschad rymdraket
och överallt: supermycket klet och sopig smet!
Där fanns så mycket saker
att Krokodilens nyvakna näsa och blick
fick mer av obehagliga stick än en kick
av att ta till sig ännu en sak
från denna enorma tipp utan tak

Så hördes några skräniga skratt
och Krokodilen var säker
på att det var någon som fått fnatt
”Har du blivit skrotad?”
Det var en nyfiken Skrattmås
som kommit för sin dagliga dos av chokladsås
och annan skräpmat utan lås

”Allt jag minns är att jag gick på trottoaren
efter jag varit och hälsat på mina vänner i baren
Sedan blev det svart och natt
och jag tror att jag kanske glömde bort
att ta mig nå’n vart”, svarade Krokodilen
”Det måste vara därför du har hamnat här!”, kraxade Skrattmåsen
som precis hackat upp den kladdiga chokladpåsen
”Du har blivit bortkastad av någon förhastad
som gav sig av hit där alla stadens sopbilar bär sig av”,
smaskade den hungriga fågeln
”Och nu har du ingen aning om var det nu ska bära åt…
men detta min vän är ingen tid för gråt”,
sa Skrattmåsen nu lite snällt, som för att säga förlåt
då den sett tydliga spår
av en oväntad krokodiltår

Efter att ha blivit tagen under sin nya väns skyddande vingar
vågade Krokodilen utforska tippen i allt större ringar
Hon såg ganska fort tydliga tecken
på att det fanns en idé bakom de prydligt lagda bildäcken
Detta var minsann en lång liten gång!
Och det hade blivit dags att säga hejdå
och ta några alldeles egna upptäckarsprång
mot vad som kanske kunde vara en utgång…

Krokodilen vandrade längs sopbergens trånga dalstig
och kände sig här inte riktigt verklig
Det hela var som ett förvridet sagolandskap
omöjligt att ta in också för någon med en krokodils stora tandgap
Krokodilens tankar flängde omkring:
”Här finns miljontals saker och ting
Säkert också en å annan magisk ring…
Tippade huller om buller och sen ihopklumpade till berg
Varför gör det mig så äcklad, långt in i ben och märg?”
Tippens smutsigt rinniga jord såg faktiskt mest ut som blödande sår
Hela planeten Jorden blev för en sekund till en sårad mamma på en bår
och så föll en till, större krokotår

Den lilla vandringen på stigen nådde sitt efterlängtade slut
Det var dags att säga adjö, krypa under stängslet och komma ut
”Inte en enda mer sak vill jag slänga på tipptoppen
Att också jag blev slängd det blev minsann droppen!!”,
skrek Krokodilen ut över bergen till vad nu hon kunde störa
Alla ville hon skulle höra, med minst ett öra!

Den korta tiden i tippens stökgröt var över
Tillbaks var nu världen med nya saker som någon bestämt behöver
Men innan de skiljdes åt lärde Skrattmåsen henne en sång att nynna på
för att inte kunna glömma vart och hur det med en sopa kan gå
Det kändes så fint att alltid kunna ha med sig ett levande minne
om allt det bortslängda som låg gömt och kvar där inne
Men denna sång får du höra en annan gång!

SLUT

 

2 Responses to “Krokodilen som blev tagen av sopbilen”

  1. Cont-Einar Says:

    Åh vad fint!

  2. Maria Lilja Says:

    Hej.
    Jag arbetar som reporter på Norrtelje Tidning och ska skriva om överflödet av mat som slängs.
    Jag har tidigare varit med Bröd och Frihet i Malmö och gjorde ett reportage om dumpsterdiving där, och skulle nu vilja göra samma sak här i Norrtälje kommun. Jag försöker därför komma i kontakt med någon eller några personer här i kommunen (Norrtälje/Bergshamra/Hallstavik med omnejd) som håller på med detta. Jag chansar på att du kanske känner någon som jag skulle kunna prata med? Du får jättegärna höra av dig till mig oavsett vilket på: maria.lilja@gmail.com


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s